Espens Hangel

Espens Hangel skulle kunna vara ett av mina svåraste sends to date. Om det jag gjorde nu kan räknas som ett send. Jag klättrade nämligen inte till toppen av blocket. För er som inte känner till problemet så klättrar man railen som ses på bilden nedan och efter att man rundat hörnet mantlar man upp på svaet där man står no-hands. Efter detta klättrar man för att göra problemet som Espen gjorde förstabestigningen, areten till toppen. Själva klättringen tror jag inte är så svår, men det är obehagligt då det är högt och oborstat. Idag var det dessutom lite fuktigt, jag var ensam ute och när jag halvvägs upp för areten kände att risken att jag skulle ramla fanns och att jag i så fall skulle missa paddorna, så backade jag ner.

Det känns trist att inte kunna säga att jag gjort problemet “på riktigt”. Framför allt då det tagit mig oerhört lång tid, längre än något annat problem, att länka ihop moven som jag gjorde. Klättringen på problemet representerar min antistyle och därför känns det väldigt roligt att ha gjort det som utgör själva problemet av problemet. Ändå roligare hade det som sagt förstås känts om jag “gjort” hela bouldern. På samma gång som jag vet att om jag försökt gå till toppen och fallit och slagit mig skulle jag ångrat mig mer än jag gör över att jag inte chansade. Det kändes helt enkelt inte värt risken.

Jag vet inte om jag kommer lägga problemet bakom mig, det får tiden utvisa. Kanske åker jag tillbaka och försöker klättra till toppen när jag har någon med mig som kan flytta paddorna och komma med lugnande och uppmuntrande tillrop nedifrån. Jag kommer oavsett åka tillbaka och klättra på problemet. Som sagt passar det mig som skit och är således något jag verkligen behöver träna på…

Screenshot, film kommer…

/DO