En vecka senare

Första veckan här nere har passerat och jävlar vad den har varit bra. Vädret har varit helt fantastiskt. Nästan alla de dagar vi spenderat i skogen har förgyllts av en stor strålande sol bortsett från en då regnet gjorde klättring omöjlig. Passande nog så var det dagen vi planerade att vila. Inte nog med att solen strålat så har temperaturerna vi fått njuta av inte känts som att dom egentligen hör januari månad till, bland annat för att de tillåtit oss att klättra i bara t-shirts. Dock har det aldrig påverkat sticket något större, de dagar förhållandena varit lite sämre har det varit till följd utav dimman och inte de för årstiden höga temperaturerna, kanske har de dock med vartannat att göra.

Jag har jobbat hårt på att försöka komma tillbaka i form och det går fortare än jag någonsin kunnat vågat hoppats på vilket inte direkt sänker min redan skyhöga motivation. Tidigare har jag inte trott att jag ska kunna bli mer motiverad för klättring än vad jag har varit men det har visat sig vara fel då min motivation för att klättra och framförallt sända nått helt nya nivåer sedan vi kom hit ner. Jag vill verkligen inte gå ur skogen när det börjar skymma utan bara vara kvar och fortsätta stöta på vad det än är jag gett mig på, det kryper i kroppen på mig på kvällarna när jag går och lägger mig och när jag vaknar på morgnarna och ser solen skina på kyrktornet här i byn ser lyckan inga gränser då jag vet att jag ska få klättra på fontanboulders. Jag hoppas att jag kan behålla all den motivationen och den fantastiska känslan genom hela vistelsen här nere, det vore grymt.

Emil på Tranche de l´Art i Franchard Cuisiniere.

Under veckan har jag kört hårt på att försöka riva av problem som jag provade förra året men då inte lyckades få till. Detta har gått väldigt bra och ticklisten kortas dagligen av med ett par projekt, även om dessa hittills kanske inte tillhört de hårdare på listan. Det är väldigt tillfredsställande och ett sätt att få bekräftat för mig att jag är starkare och framförallt en mycket bättre klättrare nu än för ett år sedan, den dåliga formen till trots och jag kan inte vänta på att få sätta tänderna i lite hårdare problem. På samma gång som jag njuter oerhört av att få klättra omkring på lite lättare grejer som jag sedan jag åkte härifrån i april ifjol gått och längtat efter att få göra. Det är det fina med Fontan, oavsett hur svårt man väljer att klättra så finns det hur mycket fint som helst att göra och det är nästan lite farligt om man som jag går och drömmer om att för göra lite hårdare problem då man tenderar att kunna fastna i 7A-träsket istället för att gräva ner sig i något projekt. Men hursomhelst, 7A-träsk eller inte, så stortrivs jag med tillvaron och det är för mig i stunden det allra viktigaste.

Turen med vädret tycks hålla i sig i alla fall ett par dagar framöver. Prognoserna säger bra väder imorgon och på måndag sedan eventuellt lite sämre i mitten utav veckan. Idag tar vi i och med regnet vår andra vilodag sedan vi kom hit, en välbehövlig sådan, men imorgon ska vi tillbaka ut i skogen. Hittills har det varje morgon varit lika svårt för oss att bestämma vart vi ska bege oss under dagen då det är så mycket vi vill prova och göra, lätt som svårt. Av alla områden vi har att välja bland hyser vart och ett av dem minst ett problem till oss var som vi mer än något annat vill ge oss på. Det finns så mycket som lockar…
 

Screenshot från Gasthaus Unterslag a.k.a Dödsdynon i Rocher aux Sabots.

/DO