Säsongsavslutning på Hönö

Så var tiden i frihet över för den här gången och gårdagen fick lite symbolisera det sista dödsrycket innan jag hamnade där jag nu är, i helvetet. Dom kommande 13 veckorna, med start idag, kommer jag att vara i en levnadssituation som liknar vilket ruttet arbetarliv som helst (jag menar inte att folk som arbetar 7-4 lever ett ruttet liv men mot att klättra på heltid är det inte direkt lysande i min mening). I varje fall så kommer jag att tvingas stå upp okristligt tidigt varje morgon för att pallra mig iväg till genomtrista och svinigt jobbiga 10-12 timmars dagar – Hell on earth!

Men åter till gårdagen – Jag hamnade efter lite om och men på Hönö tillsammans med Peter & Tompa samt Micke. Det hela inleddes vid Goldwing där redan uppvärmda T & P var i full färd med att sända. Vi hann nätt och jämt dit i tid för att bevittna Peters bestigning. Tompa stod redan på toppen och hoppade av glädje över dagens första men långt ifrån sista repetition…

En annan tvingades alltså till att värma upp på problemet och första fem minuterna trodde jag aldrig att det fanns chans i helvete att jag skulle ta mig upp men efter att ha väckt kroppen och börjat komma överens med första movet gick problemet snart ner och målet med dagen, att klättra klassiker på Hönö, var till viss del uppfyllt.

Efter en snabb tur till Fetter, ett väldigt fint men kanske inte fullt så klassiskt problem på vilket samtliga lyckades ta sig upp (Micke tangerar PB), drogs det vidare till mytomspunna Pingu. Efter att ha känt lite på starten gav jag snabbt upp det hela och överlämnade betaletande och sändar-ansvar till Tompa och Peter. Det hela gick mycket bra för båda dock resulterade det inte i någon bestigning trots att Peter vid ett tillfälle var farligt nära. Nästan oförskämt att dom kunde med att misslyckas med tanke på hur mycket tid jag lade ner på att filma (Ev. Film på g).

Peter på Pingu

Regnet låg tyvärr i luften och vi var osäkra på hur det skulle bli med ytterligare klättring men vidare mot Sjöbodarna och bland annat Autobahn. Ett problem jag hört och läst en del om, något som till viss del lett till att jag hade fått mycket respekt för det, men efter att Peter med sin stiliga flash visat vägen efter bra beta-tips från coachen Tompa fick jag hopp om att det kanske skulle kunna gå och jag följde efter på mitt fjärde försök efter att Tompa minuten innan repeterat. Vidare till grannen Lenin och där rollerna vart ombytta så till vida att jag fick leda vår lilla boulderexpedition till toppen i och med min flash. Efter följde Peter, Tompa som repeterade, och Martin Fransson som vi en stund tidigare teamat ihop med. Dagen tillsammans med T&P avrundades med diverse repetitioner samt varsin bestigning av Mr. Creosote

Efter att ha letat oss tillbaka till bilen styrdes kosorna åt varsina håll, P&T hemåt och min och Mickes först mot Öckerö men då vi missade avfarten tog vi det som ett tecken och gled vidare upp till Hälsö.

Jag lyckades där först göra den mycket fina och lite pirriga Steilhang och förvånade mig själv sedan med att också bestiga le Coq sportif på bara ett par försök. Kul avslut på dagen och sannerligen en mycket go sista dag på “semestern”!

Imorgon kommer filmen från när Geir förra söndagen gjorde Leroy i granitgrottan – Bättre sent än aldrig!

/DO