Close but no cigar

Har så jävla ont i huden att jag knappt pallar trycka ner tangenterna och omvandla mina tankar till ett nytt blogginlägg.

Jag och Stefan, som över helgen är på en visit i GBG för att hålla i en tränarutbildning och idag på eftermiddagen hade några timmar över, passade på att ge Tolered ett försök.

Jag blir förundrad över hur det kan vara så slemmig luft i backen där Växelströmsblocket ligger. Alla dom två gånger jag har varit där har det känts förjävligt och jag frågar mig om det ska behöva vara så. Ska man behöva göra mer en två resor till ett område för att pricka in bra förhållande. Stefan som hade siktat in sig på Eftersändning hade en hard time att klämma sig fast bara på startrailen. Att sedan lyckas ta sig upp till listerna i den högre starten med tillräckligt mycket krita kvar på fingrarna för att kunna hålla ihop det hela vägen skulle visa sig kräva lite mer än vad någon hade att ge just idag…

Själv ville jag göra Direktsändning. Hade ett bra försök då jag bara skulle släppa kroppen och skicka in i 6C-ståstarten men det var omöjligt att hänga i listerna och häva även den minsta pendel, iaf. för mig. Hade man haft lite bättre nyp i fingrarna hade det säkert inte varit något problem… Men bra taggad blev jag ändå. Kändes som att jag kommer ha hyfsat lätt för ståstarten under kristliga förhållanden och gör jag den finns det ingen anledning till att inte ta tag i den längsta varianten…

Vi upptäckte även att det är möjligt att lägga till en sittstart på problemet. Längst ner i överhänget finner man två lister. En hyfsad och en bra mycket sämre. Lyckas man väl nypa sig på där väntar ett jätteskick upp till rampen – Hardish men möjligt för den med krut i händerna…

Som alltid är det bara att säga next time och vänta på en ny chans att kunna åka dit…

För er som har missat detta fantastiskt goa inlägg på Bruno-bloggen är det inget tvekan om att det ni gör nu är klickar på länken som följer och läser det – Länk

/DO