Font goes on

Tiden in Font goes on. Min tanke från början var att använda tiden första veckan (veckan som nu passerat) till att göra mängder med problem som man inte behöver lägga ner timvis med arbete och själ i och sedan andra veckan hitta ett eller ett par för mig lite svårare problem att verkligen försöka göra. Tyvärr, som det ser ut nu, så kommer inte tiden att räcka till. Man skulle kunna säga att jag ligger en vecka efter i planen då förkylningen först nu lämnat kroppen i fred och jag har inte hunnit göra så många quik-ascents som jag ville. Därför kommer nog mycket tid kommande dagar gå till “klassiker” och linjer jag hört om innan jag kom hit som jag vill göra. Detta i takt med att vi hela tiden åker till nya områden där jag finner nytt stuff jag vill göra så ökar ticklistan dag för dag. I längden leder ju då detta till att jag till skillnad från projekteringstrion Jimmy, Sammy och Tubbe inte får till något PB än på ett tag.

Sammy gjorde sin första 8A i lördags – Mongolito i Buthiers. Han har övat in den tillsammans med Tubbe som också han närmar sig sendingtime.

Samma dag in Isatis i samband med en kamp med ett problem jag inte hört om tidigare men när jag såg blev sugen på att göra åkte jag av när jag försökte göra sista flyttet utanför paddan och drog hålfoten i en rot. Blev lite halt men det börjar ge med sig. Inget som påverkar klättringen. Jag gjorde problemet.

Livet vi lever här är fantastiskt på alla sätt och vis. Vi går upp runt 10.00 på morgnarna, äter frukost (ÄGG), ser på Family Guy. Sedan åker vi och klättrar tills det blir mörkt eller huden är borta och vi blir tvugna att retirera till stugan och äter antingen köttfärssås eller tonfisksås (som köttfärssås fast med tonfisk istället för köttfärs) beroende på vems tur det är att laga mat. Jag och Jimmy som är matlag Nr.1 har specialiserat oss på köttfärssåsen vilken inte sällan blir obeskrivligt bra medan matlag Nr.2 står för tonfisksåsen vilken oftast smakar hundmat. Efter att disken är fixad och Jimmy har fått sitt kaffe blir det TV-tittande till midnatt då det är läggdags.
Allt går av sig självt och man uppfattar inte tid och rum som vanligt. Jag går omkring i min egen lilla värld och tänker mest på boulderproblem.

Jag tycker det är ballt att man stöter på massa kändisar. Hittills har vi bland andra sett till Killian Fishhauber, Nalle Hukkataivall, Ribiry ?, Guntram Jörg, Jorg Verhaufen i skogarna. Annars är ju detta boys som man bara ser på bilder och i filmer och där jag annars uppehåller mig är kanske inte chansen att dessa dyker upp så brutalt stor. Jag menar sannolikheten att någon av dem kommer till Utby existerar nog inte så det är kul att få se dem nu.

By now har jag kollat in ett gäng problem som jag vill försöka göra. Hoppas att dom går… Jag längtar bort från sloparna här och bort till crimparna i Swiss (Till skillnad från Sammy vars ångest inför att lämna Fontan är så stor att han överväger att stanna)… Snart åker vi!

/DO