Ingen järnåtta trots Caddy´n

Idag fick jag chansen att göra något jag velat länge i samband med ett klätterjobb på Smögen då jag efter att ha skickat iväg prova-på-gänget smet iväg för att kolla in led som sattes upp i mitten av nittiotalet av Henrik Bolander. Mitt i smeten på självaste smögenbryggan bland sjöbodar, leasingbåtar och täta storstadsbor på semester ligger den –“Caddy, ge mig en järnåtta 7b+”


Då det hela var lite sent påkommit var det lite bristfälligt på utrustningsidan så jag fick tillverka egna slingor av plattbandslingor, skruvkarbiner och karbiner som inte går att stänga.

Utöver detta så var nerfirningen från den tio meter höga leden bland de dummare saker jag gjort och om det är nått som ska nämnas som bristfälligt så måste det vara ankaret vilket jag efter nogranna övervägningar skippade och istället hängde repet runt stolpen på ett staket på toppen vilkets huvudsakliga funktion är att hålla folk bort från kanten men idag fick agera firningsankare.

Min kollega Jarno fick fungera som min caddy och gjorde det anmärkningsvärt bra. Åskådarna hopade sig allt eftersom , troligtvis för att kolla in hans säkringskunskaper. Dom få som ägnade mig en blick skakade ofta på huvudet, andra stod som frågetecken men vissa verkade faktiskt också intresserade. Någon åskådare ska tydligen ha kläckt ur sig att han tyckte repet var för mycket till min fördel och att jag borde skippa det. Innför det sista presset hade det samlats folk lite här och där och det hela var ganska kul. Vissa hade följt hela redpoint processen och andra hade kommit lagom i tid för sista försöket.

Två gånger åkte jag av från toppen och andra gången var jag ett move från att göra den och ska enligt guiden ha gjort cruxet så det kändes surt men jag ska defenitivt tillbaka till denna galet coola led.

Film kommer så fort jag kan publicera den….

/DO